madelenelundin

Sorry, men det blir ett deppigt inlägg idag igen :/
Idag saknar jag Forshaga! Jag vill så gärna tillbaka, det finns inget annat jag saknar så mycket som tiden där.. Varför blir det aldrig bättre? Jag gör allt för att försöka bearbeta min saknad, men det hjälper inte.
Idag har jag fått massa nya bilder från våran student och bal. Jag kunde verkligen inte hålla tårarna tillbaka.
Jag torkar tår efter tår och inser att saknaden kommer aldrig försvinna! En sådan fantastisk tid som jag hade där med alla som står mig så nära och så mycket vi gick igenom både ljusa och mörka stunder.
När jag ser bilderna från studenten så ser jag hur allas ögon glittrar och hur fantastiskt lyckliga vi var då! Vi var tillsammans, vi tänkte inte på framtiden, vi ville bara bevara den underbara stunden vi hade då.
Ja, det är så svårt att förklara för er som inte har upplevt de själva...
Jag är iallafall evigt tacksam för att jag har fått uppleva dessa tre fantastiska år tillsammans med mina bästa vänner samt alla underbara männsikor som finns eller har funnits däruppe i skönaste värmland!
Även om vi inte kan dra tillbaka tiden eller förändra något som redan är gjort, så hoppas jag att vi föralltid kommer vara vänner. Vad som än händer!
Älskar er så <3

För vi har tagit studenten...
Glada och lyckliga som få!