madelenelundin

Sicken j*vla dag! Natten har varit HEMSK!! Tog ju vaccin mot den nya influensan igår och fick fruktansvärda biverkningar. Kunde inte lyfta armen och under natten har halva högersidan varit bortdomnat. Jag hade ingen känsel från midjan upp ovan för örat. Riktigt obehagligt! Samtidigt som armen värkte och var väldigt varm och svullen.
Vakna av att en skrikande mamma håller på att härja runt i huset, ger en uppgifter och instruktioner över dagen så det står härliga till! Sen gick jag upp, kände mig riktigt dålig, ont i huvudet och yr. Gick och tog mig två alvedon och sedan la mig igen. Satte igång datorn och gjorde klart uppgifterna för kvällens utbildning.
Alvedonen värkade och sen var man i full gång;
tvätta, dammsuga, röja köket, ut med hundarna och sen fick vi besök i ett par timmar, sen åkte jag och Josefin in till Uddevalla - till mormor.
Hemma hos mormor möts vi av en gråtande Samuel som visar sig vara sjuk, han har ont i halsen och känns febrig - vad maktlös man känner sig när man inte kan hjälpa ett litet barn som mår så dåligt...
Fick mat hos mormor, klockan var då strax efter fyra och jag kände att jag själv började må dåligt igen. Så jag och barnen åker hem till Orust igen, väl hemma trycker jag i mig ytterligare 2 alvedon, gör dom sista räkneuppgifterna och sen drar jag iväg till Brukshundklubben.
Idag fick vi redovisa våra räkneuppgifter för högre och elitklass samt göra det första skriftliga provet - WHOHO! Jag fick alla rätt ;) Trots att jag tyckte själv att jag hade pluggat alldeles för dåligt... Men men, läraren tyckte det var bra iallafall! Nu är det ett testprov kvar, sen är det dags för slutprovet, det som avgör aóm man blir tävlingssekreterare eller inte.
Jaja, det tog dock lång tid idag, var inte hemma förens strax innan tio.. dryygt!

Blev en jobbig diskussion med mamma ikväll =( Tänk att vi kan vara så olika jag och hon. Ingenting jag gör accepteras eller är okej, visst jag har inget jobb just nu och det är skamligt, men jag tycker det är svårt att ta det där klivet mot något nytt. Dessutom är jag ju fast på Orust för tillfälligt, annars hade jag ju inte tvekat på att flytta någon annanstans, men just nu sitter jag fast här - ganska hårt också... :/
Men imorgon ska jag skicka in ett personligt brev till kommunen (och hoppas på svar, för de fick jag inte sist) kanske de har något till mig..
Är ju megatrött på ICA, jag vill prova på nått nytt!

Mamma tog även upp det här med Sannie! Hon tror fortfarande inte att det är några valpar
(och idag är det dygn 58), eftersom Sannie inte ser ut som Ruzzin gjorde när hon var dräktig??!
Idag hade hon lyssnat på Sannie med ett stetoskop och menar på att man tydligt borde höra ljud om det fanns några valpar, men hos Sannie lät det inte ett knyst... Säger hon!
Hon är bara fet tydligen!

F*n, jag tappar verkligen motivation och allt nuförtiden! Yvonne, Camilla och Carin m.fl. har konstaterat att Sannie är med valpar, ingen tvekan. Men mamma sa att dem antagligen har sagt så till mig för att inte göra mig ledsen eller besviken?! Ehhh? Hallå eller? Dem gör mig mer besviken och ledsen om de står och ljuger mig rakt upp i fejjan än att tala om vad de verkligen tror...
Men men, man kanske ska skita i alltihop? Jag kanske ska inställa mig på att det inte kommer några valpar...
Så kära bloggläsare som följer denna patetiska blogg troget, glöm allting jag har sagt om dräktighet! Hon är säkert inte med valpar, allting är en stoooor bluff!
Snapsen är tagen ur avel, Sannie var hans sista.. Så, men vem vet, det kanske inte är menat att jag ska ha några sheltiebebisar? Känns tråkigt, eftersom jag väntat i, vet inte hur länge, på en sheltievalp... Men drömmar är till för att förbli drömmar!

Nu ligger jag i min säng med tårar i ögonen över hur tragisk man kan känna sig som människa.
ALDRIG blir det bra! ALDRIG blir det rätt! Att ha lite flyt i livet existerar inte! Motgång på motgång!
*suck* vad jag är trött på allt!