madelenelundin

Hmm jag vet inte. Men just nu känns det som om allt är påväg ner. Sakta krossas mina drömmar som varit mig så nära. Det gör ont att behöva veta, men vad ska man göra? Jag kan inte göra annat än att bara stå brevid och se på. Hjärtat svider och kroppen är orklös. Tankarna som bara flyter omkring och vägrar sätta rot. Sårad, skrämd och förtvivlad... Jag trodde jag visste, men det visade sig vara fel.
Jag vet inte hur jag kommer bli, kommer det förändra något?
Allt känns kallt och mörkt, när ska jag få nå ljuset? När kommer jag kunna känna mig stabil, fri och lycklig?

Nu när allt är såhär så saknar jag inget mer än.. vänner. Jag är så rädd o förlora det bästa jag har, de som känner mig bäst och de som vet hur allt ligger till. Men tänk om, hur blir vår framtid? Jag är så rädd för o förlora alla. Men vem säger att man inte börjar glida ifrån varandra, inser hur svårt det är att hålla ihop.
Men jag saknar, tänker och älskar mina vänner. Även om de är långt bort ifrån mig så är det ändå de bästa som finns <3  
Tänker på er!